Urusel natt

Jag har haft en riktigt urusel natt.
Börja med att Alvin börja skrika vid 21:30, vägrade somna och när han tillslut somnade så reste jag mig och gick, ja då vaknade han igen.
Efter 3 sånna omgångar så gav jag upp det där, sa till bra sitt där och skrik eftersom inget passar så kommer jag tillbaka sen. Gav han 5 min skrik, gick in och la om honom och pussa honom, gjorde detta i ett antal omgångar, allt som allt så tog allt 1,5 timme, med nästan konstant skrik.
Jag var slutkörd och somnade, vaknade en timme senare med njurstensanfall så jag grät, gjorde så ont så jag skulle kunna spy av smärta, inte många gånger jag mår illa av att ha sån smärta.
Detta höll på skit länge och eftervärken av det så blev det nästan 2 timmars smärta. Somnade tillslut när det hade lagt sig tillräckligt, jo då drog Alvin igång igen kl 4, men gnället blev mindre och mindre och efter 15 min så sov han igen utan att jag gick in där. Men jag hade ju fortfarande eftersmärta av njurstenen så kunde inte somna om på länge, sen valde Alvin att vi skulle gå upp 5:50.Jag är helt slut och vill nog fan bara sätta mig ner och gråta. Inte nog med detta så har jag haft någon nerv i kläm hela dagen i går och hela natten så var gång jag har rest mig så har jag haft extremt ont, kan inte ens stödja på vänster ben och än mindre att jag kan bära Alvin, men har ju fått bita ihop riktigt hårt hela morgonen och tagit han om honom. Han gnällig jag gnällig. Ibland hade man behövt en barnpassare här hemma, helst nu under graviditeten, för detta tar fan dö på mig att ha det så här, så här ofta. Ringde sjukgymnasten och fick tid till onsdag, får väl hoppas att det hjälper, eller att läkarna kan hjälpa mig med igångsättning i v38,närbebisen är fullutvecklad, som sagt inga fler barn från mig, som jag misstänkte redan när jag fick mina diskbrock i 18 års åldern är bekräftat, att min kropp klarar inte av graviditet, och det blir värre efter varje. Nu kommer jag ha mina två tillskott, är glad att jag fixat två graviditeter. Hoppas många av er andra får en bättre upplevelse än jag fått nu under graviditeterna! Bita ihop men bara 3 veckor till hoppas jag så jag kan få se ett slut på lidandet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0