Veckan som gått.

Passar på att skriva då lilleman vilar långmiddag. Själv sitter jag här och väntar på att sotaren ska dyka upp. Vårtecken säger Tommy att det är när han får brevet att sotaren ska komma. Mjo kanske, eller nja tror det vita på backen skriker något annat.
Förstår inte Alvin vägrar sova middag i sin säng. Får han att somna där men han vaknar efter max 20 minuter och vrålar.sen får jag gå ner med han och lägga mig i soffan med han tills han somnat igen. Nu har han sovit i 1,5 timme och sover hur gott som helst.
Jaja, veckan som varit. Summan av allt är väl att vi iallfall har fått ett förlossningsdatum OM inte det kommer igång själv.
Dock blev det ju inte riktigt på det sättet som jag förväntat mig.
Lördag: Åkte in för att jag fick flimmer för ögonen, dom ville då kolla blodtryck mm. Just för att utesluta havandeskapsförgiftning.
Det var inga problem läkaren tror det har med magsäcksop att göra. Tror dock inte jag för har aldrig haft det så innan, någonsin. Men men har sluppit få det så igen i allafall. Det var läskigt trodde jag skulle svimma ett tag, fick lägga huvudet i Tommys knä.
Nåväl, rutin koll så kände hon på magen och konstatera att bebisen låg med huvudet upp och inte ner.
Happ, fick ringa och ta bort min tid för igångsättningssamtal på tisdagen och fick ett vändningsförsök på tisdagen i stället. Vändningsförsöket misslyckades och det som hände var att jag fick otroligt ont och bebisen la sig bara med ryggen mot min rygg. Läkaren va väldigt hårdhänt och höll på flera gånger och jag nästan grät av smärtan i magen. Nåväl sen gick dom igenom lite om kejsarsnitt då det är alteativet när det inte går att vända barnet. Får ett planerat kejsarsnitt. Så nu har jag fått ordna lite med barnvakt först när jag ska skrivas in (tur man har Emma) Sen ordnat barnvakt tills när man kommer ligga innan (Tur man har Alvins farmor och farfar så nära) Så får vi se hur lång tid man får ligga inne. Envis som man är. Hatar att ligga på sjukhus så kommer gärna därifrån så snabbt som möjligt. Kommer kännas konstigt att inte få vara med nyfödda bebisen och absolut ännu konstigare att inte vara med Alvin på flera dagar! Älskar mina barn födda som ofödda och längtar verkligen efter den lille med nu. Nää får resa mig upp lite nu för bebisens huvud gnager mot mina revben.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0